Bloody Sunday

Den här söndagen känns verkligen som en bloody Sunday. Grå och helt värdelös. Det har verkligen inte gått bra att skriva klart historian och engelskan - har verkligen inte gått.

Och jobbet, jag vettefan om jag vill gå tillbaka dit. Ägaren till Café Gråmunken skrämmer mig och då menar jag det! Till slut höll jag nästan på att börja gråta... Liksom, när han är i närheten känns det som att jag inte kan göra någonting rätt och  som att han vaktar mig hela tiden. Visst, det är hans jobb att kolla så att jag sköter mig eftersom jag är ny, men ändå - han är fan läskig!

Sedan så ringde Café Muren mig, som ironiskt nog ligger mittemot Gråmunken, och frågade mig om jag var intresserad. Jag svarade att jag inte var det. DUMMA LOUICE!!! Kom på att hon som ringde lät way trevligare, plus att det är ett gayställe och alla vet att gaymänniskor är sköna. Så jag ringde upp och lämnade ett meddelande om att jag är intresserad. Hoppas, hoppas att de ringer upp igen... Håll tummarna för mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback