Kan någon komma och pyssla om mig?

Det blev ingen promenad och det blir ingen fika heller. Feber håller nämligen i sig, verkar ju ha fått en släg av influensan. Igen. Det är inte kul att vara sjuk för tredje gången inom loppet av cirka två månader. Måste ha varit någon från i söndags som har smittat mig,tror jag vet vem eftersom den personen alltid är sjuk. Basically...
 
Istället bloggar jag live från min säng där jag sitter under mitt ljuvliga tjocka duntäcke. Ska snart kolla på One Tree Hill och äta godis när mamma kommer hem med det. Jag tycker faktiskt att man får var hur onyttig som helst när man är sjuk, jag orkar i alla fall inte gå runt och vara nyttig. Nu ska jag gå och kolla på OTH, men under tiden jag gör det, kan inte någon komma och pyssla om mig, please? (a)

Festivalsugen

Hittade den här bilden från Hultsfred i somras och det får mig verkligen att sakna allt som har med festival att göra. Atmosfären, spelningar, folket, all skräpmat och allt annat. Saknar till och med när Tobbe spårade ur totalt. Guh, jag kommer ihåg så väl hur irriterad jag var på honom. Men att han gjorde det var ju för att han är Tobbe och Tobbe gör sånt. Han vågar liksom.

Jag kommer inte hinna åka till Hultan i sommar, eftersom jag ska vara konfaledare i Assisi i Italien. Åker liksom 15 juni (på morgonen) och det är ju då man åker hem från Hultan. Men jag vill åka till Roskilde istället, dit vill jag verkligen. I alla fall, bilden är på mig med mamma kravbananen. Känns så länge sen.

Mamma kravbanan och jag

Anyway, nu ska jag gå och sova så att jag orkar med allt som jag ska hinna med imorgon. Först ska Ingrid dra ut mig till tjottahejti och så ska vi gå på promenad. Senare på dagen ska jag fika med Ulli och Karin. Yay!

Sjukling... ...Igen!

Något som jag verkligen älskar är att boxas, det är då jag får ut alla mina aggretioner och irritationer, det är som terapi för mig. Det är höjdpunkten för mig varje onsdag och ibland på måndagar. Och nu kan jag inte gå och boxas, eftersom jag vaknade idag med halsont. Inte så kul. Efter frukosten fick jag dessutom migrän. Jippi yay! Underbart, eller hur?

Men jag är rätt glad ändå, allt känns så positivt. Kanske för att jag ska träffa C någon dag i veckan. Ska bli kul :). Får se vad vi gör, vore roligt att göra något, inte bara fika eller något. Nej, nu ska jag försöka ta mig ut och handla mjölk, juice och hallon.

Ciao!

Förhoppningar suger

Tänkte bara säga en sak, nämligen att man inte ska ha några förhoppningar what so ever! Det bara förstör.
Jag känner mig så dum nu.

Noll tålamod

Det här börjar bli jobbigt, att vänta på att saker ska hända. Jag är väldigt dålig på att ha tålamod, rent ut sagt är jag sämst på det. Och det har jag varit ända sedan jag var liten, har alltid velat att saker ska hända på en gång. Nu inte Sedan. För det är ju så enkelt som att det inte går att sitta och vänta på att något inträffar, man måste själv se till så att de gör det. Jag tror verkligen att vilja hör en stor del till att saker händer.

Sedan är det ju saker som förvärrar väntan. Som saknad, fy fan vad jag avskyr den känslan. Som saknaden efter min bästa vän Linn, den har varit så svår ibland så att jag nästan har trott att jag inte skulle klara mig. Linn har varit borta nu i nästan sju månader, inte helt borta förstås (låter ju nästan som att hon skulle vara död) men hon har sedan slutet av augusti varit i USA. Landet som alla har en sorts hatkärlek till. Där borta är hon och lever livet i en liten stad i Michigan. Hon kommer hem om lite mindre än fyra månader. Fyra månader kanske inte låter så länge, men det känns så oändligt lång. Snarare som fyra år. Det känns svårt att vänta fyra månader, då man vill att hon ska komma hem nu. Inte senare. Men man har inget annat val än att vänta.

Lov är ju till för att man ska få ha sovmorgnar

Är det inte irriterande när man vaknar 07:40 på ett lov, helt ofrivilligt? Jag hade tänkt att jag skulle få sova ut idag, men så blev det icke... Inte kunde man somna om heller, försökte i säkert över en timme men utan något "resultat". Dessutom håller baksmällan från igår fortfarande i sig. Tack så mycket! Blä.

Jag har inga planer för idag, förutom att jag ska ta en sväng till gymmet. Känner för att röra mig. Något som jag verkligen ogillar är att ha en oplanerad dag, oftast i alla fall. Men så är jag till person, måste ha mål för att komma någonstans. Får väl vänja mig vid att det är lov, det är ju till för att man ska slappna av och inte göra så mycket. Hade hoppats på att åka någonstans, men jag tror inte att det blir så. Får helt enkelt vänta till påsklovet.

Mikaela däremot, hon sitter säkert antingen på flygplanet på väg till Egypten eller på flygplatsen. Gah jag är så avundsjuk! Jag vill också åka till något varmt ställe. Två veckor ska hon vara där, tänk vad brun hon kommer vara när hon kommer hem! Själv är man ju nästan likblek, som resten av alla svenskar. Äh, ge mig sommar nu!

Tillbaka till bloggvärlden

Efter att ha läst andras bloggar blev jag återigen sugen på att själv blogga. Jag vill också med hjälp av bloggen uttrycka mina åsikter, skriva av mig och så. Helt enkelt, jag har saknat att blogga. För det har jag gjort förut. På den här bloggen faktiskt, men det var mer än två år sedan. Som ni kanske ser så är det är det enda inlägget, för jag tog bort de andra.

De gamla inläggen tillhör mitt förflutna, och det är inget väsentligt som skulle intressera eventuella läsare. Jag vill börja om på nytt, få en ny start och bara blogga för att blogga. De som har känt mig länge kan nog hålla med mig om att jag är nu en annan person än vad jag var för två år sedan. Sedan dess har jag växt som människa och fått otroligt mycket mer upplevelser.

Och vem är "jag" då? Louice heter jag för er som inte känner till mig. Jag är 17 år, fyller 18 i september. Går i tvåan på Kungsholmens Gymnasium här i Stockholm. Läser alla ämnen på engelska :). Jag har sedan femman eller sexan velat bli journalist, eftersom jag tycker om att möta nya människor och absolut för att jag tycker om att skriva. Annars tycker jag om att umgås med mina vänner och då och då ta en liten shoppingrunda. Mer om mig får ni kanske veta längre fram!

Ciao!